Det regnar fåglar från taket!

Jag är fortfarande fårvånad.

Sådant här händer inte ofta. Det har i allefall inte hänt mig förut.

Idag går jag upp i vanlig tid (så där ca kl. 03:40) för att åka till jobbet. Allt går rätt bra och enligt de vanliga rutinerna. Jag jobbar på en mjölkgård det finns just nu ca 120 kor som mjölkar.

När arbetet börjar närma sitt slut händer det.

Jag är på väg för att avsluta mjölkningen och PANG, nej det låter snare Dunk. En fågel bara faller ner från ingenstans och landar på golvet framför mig. Jag hinner bli lite förvånad och nästan lite chockad då en halvsekund senare det faller en ny fågel ner från taket och "duns" landar ca en meter från den andra. Nu känner jag en ännu större förvåning och kan inte låta bli och se lite humor över denna absurda upplevelse.

Jag går närmare och ser att den sista fågeln ligger på rygg, hyperventilerar och tittar skräckslaget upp på mig med uppspärade, svarta ögon. Fem sekunder, sedan flyger den skrämt iväg. Jag kollar på den andra fågel och undrar under en sekund om den ska göra likadant. Men ack nej denna lila gråsparv var död. Stendöd.

Jag vet inte om den redan var död när den föll eller om den dog av fallet, men död var den.

Det tar ett tag innan jag hinner samla tankarna så jag fortsätter mjölka de kor jag höll på med och låter fågeln ligga på golvet på mage vid mina fötter. Men sedan efter ett kort samtal med min arbetsgivare över telefon bar jag bort gråsparven till ett ställe där den kunde få ruttna och förmultna ifred.  Min arbetsgivare verkade inte speciellt förvånad och börjar prata om att det finns mycket fåglar i ladugården och att de kan bete sig lite tokigt ibland.

Ladugården är ett idialiskt ställe för fåglar. Det finns gott om mat, värme och utryme. Även om de ända arter av fåglar vi har är gråsparvar och ringduvor. Men vad hände egentligen? Varför började det regna fåglar? Och en i taget, kort efter varandra? Och var är oddsen för att det skulle ske bara två meter från där jag stod? 

Är det ingen som har en förklaring eller gissning? 

Ja förvånad blev jag i allefall av denna lite dramatiska, lite sorgsna och lite komiska händelse.

/Kolmen 

Gråsarvs hannens tragiska öde. 

I Norrköping

Hallå hallå kära blogg läsare


Kolmen här. Skriver från Tellus, Europa, Sverige, Östergötland, Norrköping, köksbordet i en lägenhet några våningar upp.


Hälsar på min kära kusin, Emma, och kära Gustav, Emmas sambo, som just nu är lite trötta. Man kan säga att vi skrattar så vi gråter. Men vi vet nog inte riktigt varför... ;-) Är inte de det bästa skrattet?


Skrattar ni ofta? Varje dag? En gång i veckan? En gång i månaden? Eller kanske mindre än en gång per år? 


Vad får er att skratta? En undersökning säger att vi nästan alltid skrattar (typ 90%) åt oss själva. Vilket är intressant att spekulera om.  


Jag själv gillar något som jag själv kallar "vardagshumor" eller "mänsklighumor". Det är när man tar fram de självklara i vardagen, de där som alla egentligen vet om men inte ofta sätter ord på och när någon gör det blir det hysteriskt roligt:-) Några kanske vet vad jag menar??


Jag var på en föreläsning med Britta Hermansson och hon gjorde just de. Hon hade en förmåga att berätta om en händelse och på slutet komma fram till en mening, ett djupt innehåll och en poäng som ingen hade väntat sig. Denna kvinna berörde mig med på många sätt, men främst på det komiska och humoristiska sätt hon förde fram sitt budskap. Riktigt "vardagshumor" ;-)




Tack för ni som läser!


/Kolmen 

Avholmsberget

Det ni ser är en liten del av Dellen, en stor sjö utanför Hudiksvall, flera små samhällen ligger runt denna sjö, bla. Bjursåker och Delsbo.

Strömsbergsbruk

En underbar höst dag utspelades Selluringen i Strömsbergs bruk. SMUscouter från hela mellansvenska distriktet kom för att tävla om vandringspriser som har gått runt mellan olika scoutkårer i flera år. 


En Selluring består av en lång sträcka med frågor och utmaningar på olika stationer.


På bilderna ser ni de underbara människorna som hjälpte till att agera och berätta om bruket.









Masungsarbetare  

Alla på bruket, från vänster: bagerska, lärare, friarinan, mjölnare, flottare, masungsarbetare och smeder. 

Mjölnare

Det är så kul med ett segt internet!!

Nu sitter jag här igen.

Försöker lägga upp fin, fina bilder på min kära fotoblogg, och vad händer?
JO INGENTING! Ingenting händer, jag blir tokig!

Det finns få saker jag kan bli så frustrerad och irriterad på som datorer och dålig internetanslutning.

Jag har många gånger varit riktigt sugen på att slänga min egen dator ut genom fönstret eller hårt in i väggen. Har TILL OCH MED seriöst övervägt detta, eftersom jag ändå ska köpa en ny dator inom en snar framtid. Men som tur var kom jag på att jag hade fotografier på datorn jag inte ville mista... så Nej jag förstöde (tyvärr) inte mitt stora irritationsmoment.

Är det fler som känner eller har känt som mig? För om man ska vara förnuftig så är denna reaktion helt vettlöst. Eftersom: 

Ett: Datorn går sönder
Två: Får inte upp några bilder på bloggen
Tre: Det blir ev. hål i väggen eller ett trasigt fönster om man råkar glömma att öppna det innan man ska kasta ut datorn.
Fyra: Man kan skada någon, med den fallanade datorn, på gatan nedanför fönstret...

osv. osv.

Slutsats:

Tyvär ingen bild i detta inlägg, dock ingen trasig dator, eftersom jag har skrivit detta inlägg.

Hade Gött, ät lagom mycket Kött!
(eller inget alls för er som känner för de)

/Kolmen