Idag var jag för första gången 2012 ute på en springtur.
Då, när jag springer där i regnställ, underställ och snölås börjar jag fundera så som jag ofta gör.
Och detta är vad jag kom fram till:
Alla är på väg.
Några springer i full fart som om inget skulle kunna stoppa dem, som om de hade skulle kunna tillföra sina muskler med syre i evighet och att som om orken aldrig skulle ta slut.
Andra går, hoppar eller kryper fram. Vissa slår kullerbyttor eller går baklänges. Några ramlar på vägen. Vissa ligger då kvar, andra häver sig själva upp igen för att fortsätta, medan andra får en hjälpande hand av någon annan för att komma upp på fötter.
Vissa är faktiskt inte på väg, de står stilla. Och vissa förblir så.
Vilket gör vi? Vilket gör jag? Vilket gör DU?
Men just nu är inte det viktigaste ”hur” vi färdas, utan vilken väg vi har valt att färdas på eller vilken stig som vi kommer att välja att ta nästa gång.
Det vill säga: på vilken väg ska jag gå?
/Kolmen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar