Efter att bakat kanelbullar och tekakor tog jag på mig skoteroverallen, den långa halsduken och mina älskade snölås för att gå ut i kylan. Jag hade ingen plan vart eller hur jag skulle gå, så det började med att pulsa över gräsmattan istället för att gå på den upplågade vägen. Jag fortsatte över den snöklädda åkern för att sedan följa de översnöade skoter spåren...
...Inte för än jag såg utsikten. Utsikten över landskapet, över mitt hus, mitt jobb och stora delar av min nutida värld. Förstod jag att det var ditt jag hela tiden var på väg under promenaden. Jag fick en stor känsla av lycka som vidgades i magen. Målet var nått och utsikten var vackrare än vad jag hade föreställt mig. Sedan tog jag fågelvägen hem. Vilket innebar bl a pulsande med snö upp till låren, ett trevligt samtal med en pensionär och min stora, stora syster på mobilenJ.
 |
| Mitt hem |
/Kolmen
oj va litet huset var.. måste vart högt upp ändå! tack för ett fantastiskt härligt samtal kramar
SvaraRadera